_ _    _ _____  ___   __                       
 __      _(_) | _(_)___ / ( _ ) / /_   ___ ___  _ __ ___  
 \ \ /\ / / | |/ / | |_ \ / _ \| '_ \ / __/ _ \| '_ ` _ \ 
  \ V  V /| |   <| |___) | (_) | (_) | (_| (_) | | | | | |
   \_/\_/ |_|_|\_\_|____/ \___/ \___(_)___\___/|_| |_| |_|

Debora (profet)

Följande artikel kommer att ta upp ämnet Debora (profet), som har blivit mycket aktuellt de senaste åren. Debora (profet) är ett ämne som har väckt många människors intresse, eftersom det har en betydande inverkan på olika aspekter av vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer olika synpunkter på Debora (profet) att utforskas, liksom dess betydelse idag. Dessutom kommer de implikationer som Debora (profet) har i olika sammanhang att analyseras, från politik till teknik, inklusive kultur och samhälle i stort. Utan tvekan är Debora (profet) ett ämne som förtjänar att utforskas på djupet för att förstå dess omfattning och möjliga återverkningar i framtiden.
Debora i konstnären Gustave Dorés tolkning.

Debora är en biblisk person som omtalas i Domarbokens fjärde och femte kapitel. Hon var av Efraims stam och var den enda kvinna som innehade ämbetet som domare (shofetim) i Israel. Hon var också profet, samt ledde israelitiska stammar mot kananéerna cirka 1150 f.Kr. Hon är den enda av domarna i Domarboken att också kallas profet, en egenskap hon delar med stora individer före henne såsom Mose och Samuel.

Texten i Domarboken kan tolkas som att Debora var gift med en man vid namn Lappidot. Men texten kan också tolkas som att Debora var ogift och var en eldig och orädd kvinna, en tolkning som många exegeter förespråkar idag.

Det femte kapitlet i Domarboken kallas Deborasången eller Deboras segersång. Enligt Domarboken sjöngs den av henne och Barak. Deborasången anses vara Gamla testamentets äldsta text.

Referenser

Noter

  1. ^ Gafney, W. C. M. (2008). Daughters of Miriam: Women Prophets in Ancient Israel. Minneapolis, Minn, Fortress.
  2. ^ Nationalencyklopedin: Domarboken