I dagens värld har Koptiska blivit ett ämne för ständig debatt och diskussion. Från sitt ursprung till nutid har Koptiska i hög grad påverkat olika aspekter av samhälle, kultur, teknik och politik. Dess inverkan har varit så betydande att den har gett upphov till en mängd olika åsikter och perspektiv, vilket genererat ett ständigt utbyte av idéer och argument. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska betydelsen av Koptiska och dess inflytande inom olika områden, analysera dess implikationer över tid och dess relevans i det aktuella sammanhanget.
Tomasevangeliet på koptiska upphittat i Nag Hammadi
Koptiska (ⲙⲛⲧⲣⲙⲛⲕⲏⲙⲉ) är ett senegyptiskt språk som tillhör de afroasiatiska språken liksom dess föregångare fornegyptiskan. Koptiskan förlorade i betydelse under 600-talet när Egypten kom under arabiskt styre och dog troligen ut som talat språk på 1600-talet. Arabiskan tog över som kopternas modersmål. Koptiskan har levt kvar som liturgiskt språk i den Koptiska kyrkan fast arabiska har blivit populärare. Grupper i Egypten försöker återuppliva koptiskan som talspråk.
År 1945 hittades en samling tidiga gnostiska handskrifter skrivna på koptiska i närheten av Nag Hammadi - Nag Hammadi biblioteket – där det fullständiga Tomasevangeliet är den mest kända skriften. Språket spelade också en stor roll i arbetet med att tolka de egyptiska hieroglyferna.
Dialekter
Några koptiska dialekter:
Akhmimiska
Bohairiska talades i deltat i norra Egypten och är den dialekt som främst bevarats i koptisk liturgi.
Fajjumiska
Sahidiska är en dialekt som använts i många av de kända koptiska handskrifterna.
Koptiska skrevs med det grekiska alfabetet plus sju tecken från den demotiska skriften (en handstilsartad form av den fornegyptiska skriften). De demotiska tecknen behövdes för att representera ljud som saknades i det grekiska alfabetet. En anledning till att det koptiska alfabetet kom till var att de som inte hade någon stor kunskap om det grekiska skrift- och talspråket (grekiska var det språk som talades i Egypten efter helleniseringen) behövde få kunskap om den kristna läran. Man kunde översatt kristna texter till egyptiska, men det gamla hieroglyfsystemet var alldeles för komplicerat för att användas som ett liturgiskt språk inom kristendomen (Egypten var ett av de första länderna som kristendomen spred sig till).
^Wikander, Ola (2006). I döda språks sällskap: en bok om väldigt gamla språk. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 105. Libris10025043. ISBN 91-46-21333-3 (inb.)
^Wikander, Ola (2018). I döda språks sällskap: en bok om väldigt gamla språk. sid. 103. Läst 30/12-2018
Vidare läsning
Wikander, Ola (2006). I döda språks sällskap : en bok om väldigt gamla språk. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 101–118. Libris10025043. ISBN 91-46-21333-3
Wikimedia Commons har media som rör Koptiska.