I dagens värld har 1844 blivit ett ämne av stor relevans och intresse för alla typer av människor. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, kulturen, politiken eller ekonomin, intar 1844 en framträdande plats i det globala samtalet. Genom historien har 1844 varit föremål för studier, debatt och kontroverser, vilket har lett till att ett brett spektrum av åsikter och perspektiv har skapats i frågan. I den här artikeln kommer vi att utforska inverkan och relevans av 1844 inom olika områden, såväl som de olika sätt på vilka det har format våra liv och världen omkring oss.
26 april – Karl XIV Johan begravs i Riddarholmskyrkan. Under begravningen kastas för sista gången i Sveriges historia så kallade begravningspengar till folket.
24 maj – Det första morsetelegrammet skickas mellan New York och Philadelphia, med budskapet "What hat God wrought!".
Juni
3 juni – Vävare i Peterswaldau och Langenbielau i preussiska Schlesien startar protester och upplopp mot fabrikörer till följd av försämrade arbetsförhållanden och svält. Revolten slås ned av preussiska armén den 6 juni med elva dödsoffer som följd. Händelsen inspirerar senare Gerhart Hauptmann att skriva pjäsen Vävarna.
28 september – Oscar I kröns tillsammans med sin hustru, drottning Josefina. Kungen får smeknamnet "Framtiden" av oppositionen, som hoppas mycket på hans liberala hållning.
Den svenska riksdagen beslutar att sammanträda vart tredje år istället för vart femte, att lika arvsrätt skall införas och att indragningsmakten skall avskaffas. Det från 1841 vilande förslaget om tvåkammarriksdag förkastas.
Många kristna och muslimska rörelser tar utgångspunkt i detta år för beräkningen av Kristus ankomst.
Sverige antar de gregorianska reglerna för när påsken skall firas.