Numera har Fredsfördraget i Tartu (Estland-Ryssland) blivit ett ämne av stor relevans i samhället. Sedan dess uppkomst har Fredsfördraget i Tartu (Estland-Ryssland) väckt intresse och debatt inom olika områden, genererat motstridiga åsikter och djupgående analyser. Dess inverkan är inte begränsad till en enskild sektor, utan har genomsyrat olika aspekter av det dagliga livet och påverkat allt från politik till populärkultur. Det är därför det är viktigt att fördjupa sig djupare i innebörden och implikationerna av Fredsfördraget i Tartu (Estland-Ryssland), för att förstå dess verkliga omfattning och kunna ta itu med dess långsiktiga konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika dimensionerna av Fredsfördraget i Tartu (Estland-Ryssland), såväl som dess inverkan på dagens samhälle.
Fredsfördraget i Tartu (även kallat Fredsfördraget i Dorpat, estniska: Tartu rahu) undertecknades av Estland och Ryssland i Tartu den 2 februari1920. Fördraget fastställde fredsvillkoren och gränsdragningen efter Estlands självständighetsförklaring 1918 och estniska frihetskriget.
Fördraget innebar Rysslands erkännande av Republiken Estlands självständighet.
