_ _    _ _____  ___   __                       
 __      _(_) | _(_)___ / ( _ ) / /_   ___ ___  _ __ ___  
 \ \ /\ / / | |/ / | |_ \ / _ \| '_ \ / __/ _ \| '_ ` _ \ 
  \ V  V /| |   <| |___) | (_) | (_) | (_| (_) | | | | | |
   \_/\_/ |_|_|\_\_|____/ \___/ \___(_)___\___/|_| |_| |_|

Glaukofyter

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Glaukofyter, som för närvarande har genererat stort intresse. Sedan starten har Glaukofyter varit föremål för analys och debatt inom olika områden och genererat motstridiga åsikter och olika ståndpunkter. Med tanke på relevansen och komplexiteten av Glaukofyter är det viktigt att fördjupa sin studie för att förstå dess inverkan och implikationer i dagens samhälle. I denna mening kommer en uttömmande analys av Glaukofyter att utföras, som tar upp dess mest relevanta aspekter och erbjuder en heltäckande vision som gör det möjligt för läsaren att fördjupa sig i dess innebörd och omfattning. Dessutom kommer olika perspektiv och tillvägagångssätt att övervägas som bidrar till att berika förståelsen av Glaukofyter och därmed ge en global och mångfacetterad vision av detta breda och betydelsefulla ämne.
Glaukofyter
Glaucocystis
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxtriket
Plantae
DivisionGlaukofyter
Glaucophyta
KlassGlaucophycae
OrdningGlaucocystales
FamiljGlaucocystaceae
Vetenskapligt namn
§ Glaucophyta
AuktorSkuja, 1948
Släkten

Glaukofyter eller blåalger (Glaucophyta) är ett fylum encelliga alger som lever i sötvatten.. I likhet med såväl cyanobakterier och rödalger har glaukofyterna klorofyll a samt fykobiliproteiner.

Molekylärbiologiska studier visar att glaukofyterna är den första grenen på växternas stamträd. Glaukofyterna avvek tidigt; fossila fynd av glaukofyter från Prekambrium finns.

Kloroplasterna hos glaukofyterna (liksom hos övriga Plantae) anses härröra från cyanobakterier som tagits upp genom endosymbios. Till skillnad från övriga växter (rödalger och gröna växter) har kloroplasterna hos glaukofyterna kvar fler drag från cyanobakterierna. Till exempel har kloroplasterna fortfarande peptidoglykan mellan kloroplastmembranen. En annan arkeisk egenhet är att kloroplasterna (som kallas cyaneller) helt på egen hand kan tillverka alla delar till enzymet Rubisco. (Hos de högre växterna kodar cellkärnans DNA för en mindre del av enzymet medan kloroplastens DNA kodar för huvuddelen.)

Även hos glaukofyterna har viss reduktion av kloroplastens genom skett. Gener för ett antal funktioner har flyttats från endosymbionten (d.v.s. kloroplasten) till cellkärnan. Till exempel kodar cellkärnans DNA (inte kloroplastens DNA) för andningskedjans funktioner. Jämfört med högre växter (till exempel grönalger) har färre sådana flyttningar skett hos glaukofyterna.

Hos glaukofyterna finns två flageller (gissel), ett sidställt och ett toppställt.

Systematik och fylogeni

Glaukofyterna har tidigare förts in hos både rödalger, grönalger och cyanobakterier, men nyare data har placerat gruppen som systergrupp till övriga växter i vid mening (rödalger + gröna växter). Glaukofyter, rödalger och gröna växter ges då tillsammans ofta namnet Plantae (växter). Se till exempel Nationalnyckeln där glaukofyterna kallas Glaucocystophyta. På svenska används ibland namnet blåalger för gruppen. Totalt finns globalt 13 arter, samtliga limniska. Samtliga arter tillhör familjen Glaucocystaceae i ordningen Glaucocystales.



Glaukofyter (Glaucophyta)




Rödalger (Rhodophyta)



Gröna växter (Viridiplantae; grönalger + landväxter)




Ingående släkten

Glaukofyterna har idag relativt få släkten, men kan ha haft betydligt fler tidigare. Man räknar idag med ca 13 arter. Åtminstone följande släkten finns beskrivna: Cyanophora, Cyanoptyche, Glaucocystis, Gloeochaete

Referenser

  1. ^ Algaebase http://www.algaebase.org/browse/taxonomy/?id=1 2012-02-29
  2. ^ Botanik. Systematik Evolution Mångfald. Marie Widén, Björn Widén (red). 2008. ISBN 978-91-44-04304-3
  3. ^ Sadava, Millis, Heller, Berenbaum. Life. The Science of Biology. Ninth Edition. Sinauer Associates. 2011. pp. 577
  4. ^ R.E. Lee. Phycology . Fourth Edition. Cambridge. 2008. pp. 85-86
  5. ^ R.E. Lee. Phycology . Fourth Edition. Cambridge. 2008. pp. 26
  6. ^ Peter H. Raven, Ray F. Evart, Susan E. Eichhorn (2005). Biology of Plants. 7th Edition.W.H. Freeman and Company Publishers.
  7. ^ Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna, Bladmossor, Sköldmossor-blåmossor. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. 2006.
  8. ^ Algaebase http://www.algaebase.org/browse/taxonomy/?id=86651 2012-07-30
  9. ^ P.J. Keeling. Diversity and evolutionary history of plastids and their hosts. American Journal of Botany. 91. 1481-93. 2004.
  10. ^ NCBI Taxonomy browser http://www.ncbi.nlm.nih.gov/Taxonomy/Browser/wwwtax.cgi