_ _    _ _____  ___   __                       
 __      _(_) | _(_)___ / ( _ ) / /_   ___ ___  _ __ ___  
 \ \ /\ / / | |/ / | |_ \ / _ \| '_ \ / __/ _ \| '_ ` _ \ 
  \ V  V /| |   <| |___) | (_) | (_) | (_| (_) | | | | | |
   \_/\_/ |_|_|\_\_|____/ \___/ \___(_)___\___/|_| |_| |_|

Kapell (byggnad)

I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Kapell (byggnad) på olika aspekter av samhället. Från dess inflytande på populärkulturen till dess relevans i historien har Kapell (byggnad) satt outplånliga spår i livets olika sfärer. Genom åren har Kapell (byggnad) varit föremål för debatt och analys och genererat alla möjliga åsikter och teorier. Genom denna studie försöker vi belysa vikten av Kapell (byggnad) och dess roll i att forma världen som vi känner den. Genom att utforska dess implikationer och konsekvenser hoppas vi kunna fördjupa oss i komplexiteten hos Kapell (byggnad) och dess bestående inflytande.
Skogskapellet, inom Skogskyrkogården i Stockholm.
Den heliga stora martyren Barbaras kapell i Ulan-Ude, Ryssland tillhörande den ryska gammal-ortodoxa kyrkan.
Kapell från 1400-talet i Police i Pommern.

Kapell är ett kyrkorum i mindre format, antingen i en fristående byggnad eller som en del av ett större komplex, exempelvis ett sidokapell i en större kyrka. Kranskapell är benämningen på ett av flera små kapell som utgör en krans vid absiden eller koravslutningen på en kyrkobyggnad. Även privata gudstjänstlokaler benämnes kapell, oavsett om de är fristående eller en del av en annan byggnad. Det senare är oftast fallet med slottskapell.

Beskrivning

Ett kapell är antingen avsett för gudstjänster i allmänhet, eller för ett särskilt ändamål, såsom begravningskapell (fristående på eller i anslutning till en begravningsplats), och dopkapell (i regel delar av större kyrka).

Ett variant av kapell är fiskarkapellen utefter Norrlandskusten, som var och är gudstjänstlokal, samlingslokal och förvaringsplats för nät och andra fiskeredskap. Exempel är Barsvikens kapell, Berghamns kapell, Bålsö kapell, Kuggörarnas kapell, Löruddens fiskarkapell (i Njurunda socken) och Skeppsmalens kapell.

Många av väckelserörelsens och frikyrkorörelsens byggnader benämnes också kapell. Detta gällde/gäller även en del större byggnader, exempelvis Betelkapellet, Stockholm.

Capella

Beteckningen (medeltidslatin capella, "kort kappa", "liten mantel") härrör från den plats – en bönkammare i borgen i Paris – där den helige Martins av Tours kappa förvarades. Ordet har sedan överförts till mindre andaktsrum i profana byggnader (borgar, slott etc.), till avskilda delar av kyrkobyggnader (kor- och sidokapell, dop- och gravkapell etc.) liksom mindre kyrkor vid vallfartsorter eller olika slag av institutioner (skolor, stiftsgårdar etc.).

Kaplan

När ett kapell fungerat som annexkyrka har tillhörande upptagningsområde ibland kallats kapellförsamling. Föreståndaren för en kapellförsamling kallades kapellan, senare omvandlat till kaplan, en titel som motsvarar dagens komminister.

Se även

Bilder

Referenser

Noter

Tryckta källor

  • Koch, Wilfried; Larsson, Lars Olof (1970). Arkitektur: stilhistoriskt bildlexikon. Stockholm: Generalstabens litografiska anstalt. sid. 112. Libris 30944 

Externa länkar