_ _    _ _____  ___   __                       
 __      _(_) | _(_)___ / ( _ ) / /_   ___ ___  _ __ ___  
 \ \ /\ / / | |/ / | |_ \ / _ \| '_ \ / __/ _ \| '_ ` _ \ 
  \ V  V /| |   <| |___) | (_) | (_) | (_| (_) | | | | | |
   \_/\_/ |_|_|\_\_|____/ \___/ \___(_)___\___/|_| |_| |_|

Kolt

Idag har Kolt blivit en grundläggande fråga i det moderna samhället, som genererar ett stort genomslag inom olika områden av våra liv. Oavsett om det är på det tekniska, sociala, politiska eller ekonomiska området har Kolt lyckats påverka våra beslut och hur vi uppfattar omvärlden. Med den ständiga utvecklingen av teknik och globalisering har Kolt blivit en referenspunkt för att förstå komplexiteten i våra interaktioner och hur de påverkar vår verklighet. I den här artikeln kommer vi att utforska vilken inverkan Kolt har på dagens samhälle och hur det har format vårt sätt att tänka och agera i den värld vi lever i.
För stadsdelen i Århus, se Kolt, Århus.

Kolt är ett traditionellt plagg som använts i många kulturer. I svensk vardagsklädsel användes kolten länge som barnplagg, vilket har givit upphov till uttrycket koltålder. Kolten kan sägas vara en skjorta med vid nederdel, likt en kort klänning.

Manskolt från Kaaresuvanto, Finland
Två unga samekvinnor klädda i kolt.

Kolten i den samiska klädedräkten

Huvudartikel: Samedräkt

Den samiska dräkten är en viktig identitetssymbol för samerna och ett högtidsplagg som används vid högtider, fester och samiska sammankomster. Idag är det få som använder den som vardagsplagg.

Den samiska traditionen innefattar i princip tre olika koltar. Nordsamiska koltar har flerdelat ryggstycke, framstycket är helt och det finns insydda kilar. De central- och sydsamiska koltarna har också flerdelat ryggstycke, men kan ha delat framstycke och insydda kilar. Dessa är sedan rikt dekorerade. På nordsamiska heter kolt gákti.

Koltarna ser olika ut, beroende på vilket område och släkt bäraren är ifrån. Dock syns det vilken släkt man tillhör bara i detaljerna. Helheten bestäms av området. Utseendet är också beroende på bärarens kön. Manskolten från finska sidan av Karesuando (se bild) är till exempel mycket annorlunda än kvinnokolten i Idre när det gäller utformning och dekoration.

Koltar förekommer i skinn, kläde eller vadmal.

Se även

Källor

  1. ^ Kultur och traditioner Arkiverad 14 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine.