_ _    _ _____  ___   __                       
 __      _(_) | _(_)___ / ( _ ) / /_   ___ ___  _ __ ___  
 \ \ /\ / / | |/ / | |_ \ / _ \| '_ \ / __/ _ \| '_ ` _ \ 
  \ V  V /| |   <| |___) | (_) | (_) | (_| (_) | | | | | |
   \_/\_/ |_|_|\_\_|____/ \___/ \___(_)___\___/|_| |_| |_|

Laissez-faire

I dagsläget är Laissez-faire ett ämne som väcker stort intresse och genererar debatt i olika samhällssektorer. Genom historien har Laissez-faire varit ett återkommande tema som har angripits ur olika perspektiv och har utvecklats över tid. I den här artikeln kommer vi att analysera de olika dimensionerna av Laissez-faire och dess inverkan på människors dagliga liv. Från dess ursprung till nutid har Laissez-faire varit föremål för studier, reflektion och kontroverser, vilket visar dess relevans i det aktuella sammanhanget. Likaså kommer vi att utforska implikationerna av Laissez-faire inom områden som politik, kultur, teknik och samhället i allmänhet.
Ej att förväxla med Laissez-passer.
Den här artikeln ingår i Wikipedias
serie om liberalism
Huvudinriktningar

Klassisk liberalism
Konservativ liberalism
Libertarianism
Nationalliberalism
Nyliberalism
Ordoliberalism
Socialliberalism

Nyckelbegrepp

Demokrati · Frihet · Individualism
Jämlikhet · Marknadsekonomi
Meritokrati · Rättigheter
Öppet samhälle

Portalfigurer

Jeremy Bentham
Isaiah Berlin
Benjamin Constant
Milton Friedman
Friedrich von Hayek
John Locke
John Stuart Mill
Montesquieu
Robert Nozick
John Rawls
Adam Smith
Mary Wollstonecraft

Denna tabell: visa • redigera

Laissez-faire (franskt uttal:  ( lyssna); av franska: laissez faire, 'låt gå', 'låt göra') är en ekonomisk teori där människor och företag fritt ska få bestämma hur de ska använda sina resurser, utan inblandning av staten. Tankegången, som noterats i svensk skrift sedan 1911, lanserades i Frankrike under 1700-talet och har senare anammats av olika liberala tänkare och frihandelsförespråkare.

Historik

Teorin formulerades ursprungligen som laissez faire laissez passer ('låt ske, låt gå'), med syftning på att låta människor (fritt) göra och låta handelsvaror (fritt) passera i enlighet med idén om näringsfrihet och frihandel. Idéerna har sitt ursprung från mitten av 1700-talet, och uttrycket myntades sannolikt av Vincent de Gournay (1712–1759) och användes även av fysiokrater som François Quesnay (1694–1774). Den senare förespråkade total näringsfrihet och skattefrihet.

Teorin var en reaktion mot den rådande merkantilismen och kom senare att bilda grunden till de liberala ekonomiska teorierna. Den påverkade även den skotske tänkaren Adam Smith, "nationalekonomins fader", när han 1776 publicerade sin Nationernas välstånd. Senare har även anhängare av manchesterliberalism (inklusive Richard Cobden och Jon Bright) anammat tankarna. Den österrikiska skolans nationalekonomer, såsom Ludwig von Mises, Murray Rothbard och George Reisman, har varit ledande förespråkare av laissez-faire-tanken.

I överförd betydelse

I annan kontext än den ekonomiska kan begreppet laissez-faire användas för att beskriva en i allmänhet obrydd och nihilistisk låt gå-mentalitet. Det inkluderar samband med resonemang om – och kritik av – 1970-talets fria barnuppfostran och skolundervisning.

Referenser

  1. ^ ”laissez-faire - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/laissez-faire. Läst 30 april 2020. 
  2. ^ ”laissez-faire (SO/svenska.se)”. https://svenska.se/tre/. Läst 30 april 2020. 
v • r
Liberalism
Riktningar
Internationella
Regionala
John Locke (1632–1704), känd som "liberalismens fader"
John Stuart Mill (1806–1873), grundaren till den moderna liberalismen
Filosofi
Begrepp
Idéer
Verk
Nyckelfigurer
Globalt
Filosofer
Bastiat · Berlin · Burke · Friedman · Hayek · Kant · Locke · Mill · Mises · Montesquieu · Nozick · Popper · Rand · Rawls · Smith · Spencer · Tocqueville · Wollstonecraft
Politiker
Sverige
Filosofer
Politiker
Organisationer
Relaterat
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot