_ _    _ _____  ___   __                       
 __      _(_) | _(_)___ / ( _ ) / /_   ___ ___  _ __ ___  
 \ \ /\ / / | |/ / | |_ \ / _ \| '_ \ / __/ _ \| '_ ` _ \ 
  \ V  V /| |   <| |___) | (_) | (_) | (_| (_) | | | | | |
   \_/\_/ |_|_|\_\_|____/ \___/ \___(_)___\___/|_| |_| |_|

Landeri

I den här artikeln kommer vi att analysera betydelsen av Landeri i dagens samhälle. Landeri har varit ett ämne för debatt och diskussion under lång tid, och dess inflytande på olika områden av mänskligt liv är obestridligt. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Landeri lämnat en outplånlig prägel på mänsklighetens historia. Genom denna analys kommer vi att utforska dess inverkan på kultur, ekonomi, politik och teknik, och reflektera över dess relevans i den samtida världen. Med expertintervjuer och statistisk data kommer vi att upptäcka hur Landeri har format vårt sätt att tänka och agera, och hur det fortsätter att spela en avgörande roll i människors vardag.
Fredriksdals herrgård i Helsingborg. Ursprungligen ett landeri, uppfört 1787.

Ett landeri, från tyskans Länderei (ungefär bruksjord), är en bebyggd, ståndsmässig jordbruksfastighet som ligger inom en stads donationsjord, det vill säga mark som staten tilldelat staden i samband med att staden fick sina stadsprivilegier. Landeriet ägdes av en medborgare i staden under ärftlig besittningsrätt och nyttjades oftast som lantegendom under sommarhalvåret. Därför byggdes bostadshuset oftast endast för detta ändamål, alltså utan särskild värmeisolering. Med tiden kom landerierna dock att bli åretruntbostäder, varvid huvudbyggnaderna vinterrustades. På landerier bedrivs jordbruk och vanligen boskapsskötsel.

Termen användes i synnerhet i Göteborg, där gårdarna brukades och beboddes av stadens borgare, även om landeriet tillhörde staden. Brukaren betalade därvid arrende. Landerier fanns även i Borås, Vänersborg, Karlstad, Uddevalla, Varberg och i Skåne (som länderi), i synnerhet i Helsingborg, där dessa istället ägdes av dem som bebodde och brukade dem. Många landerier kom att rivas då deras marker togs i anspråk i och med städernas expansion under industrialismen. Dock lever många kvar i form av namn på stadsdelar, parker eller nya byggnader, belägna där landerierna tidigare stått.

Se även

Källhänvisningar

  1. ^ Norstedts uppslagsbok 1948
  2. ^ "landeri". NE.se. Läst 11 juli 2014.