_ _    _ _____  ___   __                       
 __      _(_) | _(_)___ / ( _ ) / /_   ___ ___  _ __ ___  
 \ \ /\ / / | |/ / | |_ \ / _ \| '_ \ / __/ _ \| '_ ` _ \ 
  \ V  V /| |   <| |___) | (_) | (_) | (_| (_) | | | | | |
   \_/\_/ |_|_|\_\_|____/ \___/ \___(_)___\___/|_| |_| |_|

Per Brahes hus

I dagens värld är Per Brahes hus ett ämne av stor relevans och fortsätter att generera ständig debatt bland experter och personer som är intresserade av ämnet. Under många år har Per Brahes hus fångat samhällets uppmärksamhet i allmänhet, vare sig det beror på dess inverkan på det dagliga livet, dess betydelse i historien eller dess relevans i den nuvarande miljön. Under åren har Per Brahes hus varit föremål för ett flertal studier och analyser som har gett överraskande resultat och oväntade slutsatser. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska ämnet Per Brahes hus och undersöka dess inflytande på olika aspekter av dagens samhälle.
Ej att förväxla med Brahehus.
Brahes hus är det höga huset i mitten.
Målning av Elias Martin (1739–1818)

Per Brahes hus (även Braheska huset, initialt Gyldenklouska huset) var en byggnad på norra delen av Helgeandsholmen i Stockholm, uppförd 1648 av greve Per Brahe d.y. Huset, som efter reduktionen kvarstod in på 1800-talet, användes bland annat av Kungliga Biblioteket (1730–68), Riksarkivet, Vetenskapsakademien, Borgrätten, Kungliga Husgerådskammaren och som bostad för hovstallmästaren. Revs 1815.

Referenser

  1. ^ Lundkvist, Klas (2006). Norrbro och Strömparterren. Stockholm: Trafikkontoret, Stockholms stad : Stockholms stadsmuseum. Libris 10221944. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/6849 


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Externa länkar

Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot