I den här artikeln kommer Protaktiniums inverkan på det samtida samhället att utforskas. Sedan dess uppkomst har Protaktinium väckt kontinuerligt intresse och debatt inom olika områden, vare sig det är inom politik, populärkultur, vetenskap eller i människors vardag. Under åren har Protaktinium varit föremål för studier och forskning som har försökt förstå dess inflytande på hur vi relaterar, tänker och verkar i världen. Utan tvekan har Protaktinium varit huvudpersonen i viktiga transformationer, som genererat kontroverser, beundran och reflektioner som positionerar det som ett relevant ämne idag. I den meningen blir det intressant att analysera de olika aspekterna kring Protaktinium och dess inverkan på det samtida samhället.
Protaktinium identifierades för första gången 1913, då Kasimir Fajans och Oswald Helmuth Göhring upptäckte den kortlivade isotopen Pa-234m (halveringstid omkring 1,17 minuter) under sina studier av sönderfallet av U-238. De gav det nya grundämnet namnet brevium, vilket 1918 ändrades till protoaktinium då två forskargrupper (ledda av Otto Hahn och Lise Meitner i Tyskland respektive Frederick Soddy och John Cranston i Storbritannien) oberoende av varandra upptäckte Pa-231. Namnet blev 1949 slutligen protaktinium.
Egenskaper
Av protaktinium finns 15 kända isotoper med masstal från 225 till 238 och halveringstider mellan 2 sekunder och 32 500 år. Rent protaktium är en gråvit, glänsande metall som inte oxideras i luft. Den är hälsovådlig och saknar teknisk betydelse.
Förekomst
Protaktinium finns i mycket små mängder i jordskorpan, huvudsakligen i pechblände där det bildas genom radioaktivt sönderfall av uran 235.