_ _    _ _____  ___   __                       
 __      _(_) | _(_)___ / ( _ ) / /_   ___ ___  _ __ ___  
 \ \ /\ / / | |/ / | |_ \ / _ \| '_ \ / __/ _ \| '_ ` _ \ 
  \ V  V /| |   <| |___) | (_) | (_) | (_| (_) | | | | | |
   \_/\_/ |_|_|\_\_|____/ \___/ \___(_)___\___/|_| |_| |_|

Samoanska

I artikeln som följer kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Samoanska. Vi kommer att utforska dess ursprung, utveckling och relevans idag, och analysera dess inverkan på olika aspekter av samhället. Sedan Samoanska har vi sett dess inflytande på bland annat kultur, ekonomi, teknik och politik. Genom ett heltäckande och flerdimensionellt synsätt vill vi belysa detta spännande ämne och ge läsaren en bred och berikande vision.
samoanska
Gagana faʻa Sāmoa
Talas iSamoa, Amerikanska Samoa
RegionPolynesien
Antal talare470 000
SpråkfamiljAustronesiska språk
latinska
Officiell status
Officiellt språk iSamoa Samoa
Amerikanska Samoa Amerikanska Samoa
Språkkoder
ISO 639‐1sm
ISO 639‐2smo
ISO 639‐3smo
SILSMY
En tvåspråkig skylt på en nationalpark på Amerikanska Samoa.

Samoanska är ett austronesiskt språk som talas av totalt cirka 470 000 människor, främst i Samoa och Amerikanska Samoa. En märkbar minoritet i Nya Zeeland (ca 95 400 personer) och Australien (ca 38 500) talar också samoanska..

Samoanskans närmaste släktspråk är tokelauanska, och språket klassificeras som livskraftigt.

Fonologi

Vokaler

Främre Bakre
kort lång kort lång
Sluten ɪ ʊ
Halvöppen ɛ o ɔː
Öppen a

Källa:

Konsonanter

Labial Alveolar Velar Glottal
Nasal m n ŋ
Klusil p t k ʔ
Frikativ f | v s h
Lateral l
Tremulant ɾ

Källa:

Grammatik

Ordföljden är ofta VSO, men den är ganska flexibel, så även SVO, VOS och OSV är möjliga ordföljder. Subjekt och olika typer av objekt skiljs åt genom partiklar och prepositioner. Adjektiv kommer efter de substantiv de bestämmer.

Liksom de övriga polynesiska språken, är samoanskan ett ganska analytiskt språk. Det innebär, att man tenderar att inte böja orden, utan att istället använda självständiga småord (partiklar, prepositioner, etc) för att ange grammatisk information som kasus, numerus, tempus, etc.

Artiklar är le (bestämd, singular), se (obestämd, singular) och ni (obestämd, plural). Det finns ingen artikel för bestämd form plural, utan substantivet får då stå utan artikel. Den bestämda artikeln har ett vidare användningsområde än i till exempel svenska. Den används närhelst det är ett specifikt exemplar av något man har i åtanke.

Prepositionen i (med varianterna i, ia, ia) fungerar som en allmän lokativpreposition, och kan på ett ungefär översättas med "i" eller "på". Genom att kombinera i med andra ord kan man bilda uttryck för att anger mer specifika betydelser, som "ovanför", i närheten av", etc.

Övriga prepositioner:

Mai - "från" (anger källa) E - "av, med, genom" (anger instrument, och ibland även agenten i en transitiv sats) Ma eller Mo - för, åt

Verb och adjektiv har ofta särskilda pluralformer.

Ordlista

Svenska Samoanska
Ja 'Ioe
Nej Leai
Snälla Fa'amolemole
Tack Fa'afetai
Det är lugnt 'Ua lelei
stor / liten tele / la'itiiti
snabb / långsam tope / gese
tidig / sen vave / tuai
billig / dyr taugōfie / taugatā
nära / avlägsen latalata / mamao
varm / kall vevela / mālūlū
full / tom tumu / gaogao
lätt / svårt faigoōfie / faigatā
tung / lätt mamafa / māmā
öppen / stängd tatala / tapuni
rätt / fel sa'o / sesē
gammal / ny tuai / fou
gammal / ung matua / la'itiiti
vacker / ful matagōfie / mataga
bra / dålig lelei / leaga
bättre / sämre feoloolo / leaga tele

Källor

Externa länkar